Nu får jag ta och skärpa till mig, har inte skrivit på länge och frågan är ju varför. Det har i och för sig inte hänt så mycket på studion då både januari och februari har varit lugna. Vinterkylan och den otroliga mängden snö har gjort att man bara vill krypa in i värmen och läsa en god bok och fantisera om den annalkande våren (som förhoppningsvis kommer). Nå den har faktiskt hänt en del, och en sak är igentligen helt otroligt…jag skrev i mina tidigare inlägg vilka problem jag hadde med mina maskiner och medans jag försökte lösa det hela och kände frustrationen komma över mig så satt jag en dag och slösurfa och kom in på  ProTattooArt´s hemsida och såg att det fanns kontaktskruvar i silver. En klocka ringde i mina öron då Stina på Eyescream nämde tidigare att maskinerna går bättre med dessa. Nåväl jag beställde hem ett gäng och jag måste säga en sak, i 1 månads tid har jag INTE behövt röra maskinerna…..dom bara går och går och den underbara känslan när allt bara löper och man kan plötsligt fokusera sig på motivet i stället ja det vart min julklapp det.  Min lärare Benny köpte också hem en ny maskin med silver kontakt och han är lika förvånad över den otroligt fina gången, man undrar ju varför inte fler maskiner har silver kontakter direkt från början.

Nu är det lördag och snart dags att åka ner till studin och köra lite,  längtar till torsdag  och tattoo båten, skall bli skönt att få göra något annat och framförallt träffa och se alla underbara tattoo artister in action. Jag är svältfödd på artistiska kontakter………………

Även om julen har varit helt underbar med familjen så är det otroligt skönt att vara tillbaks på jobb. Började det nya året med lite små sittningar, eller igentligen inte för min första kund gjorde sin första tattuering över ryggen och han satt 3,5 timme utan ett pip….vilken tjej. Har suttit och lekt med maskinerna och försökt bli kompis med dom vilket inte är det lättaste men jag tror vi håller på att hitta en väg som kanske kan vara en början på en god kamratskap.
Det är märkligt hur utveklingen av själv kommer i små ettapper, vinkling av maskinen och en liten aha upplevelse infinner sig, och så provar vi samma sak igen på nästa kund, jo det blir bättre när jag gör så här. Det är sådana dagar som gör att vandringen hemmåt känns upprymd, att man längtar till nästa dag fast man är tröt i huvudet efter all koncentration. Det bästa är att under dom 8 månaderna jag suttit nu så kommer dessa aha upplevelser titt som tätt samtidigt så börjar även jag kunna koncentrera mig mer på motivet ju mer skills man får.
Nå uppdateringar av bloggen har ju varit lite si och så nu under jul o nyår men nu kör vi på med nya krafter och jag har siktet inställt på 27 feb och trollhättan …Meltdown you now.

Är det inte typiskt att den mest kostsamma månaden för året även innebär en massa oförutsagda utgifter som verkligen inte behövs. Bilen gick sönder, ny kamrem, nya bromsar….micron pajade, TV gick och la till sig med ett tjut som gjorde att den hamnade på skroten. Ja så var det ju roligaste av allt, min underbara shader ville inte vara med längre, min lärare satt i en timme och försökte laga den men nej, tack och god natt.  Som plus i kanten hadde jag min första kund som svimmade. Hon hadde inte ont eller så, inga förvarningar utan helt plötsligt for hon bakåt och tack vare min snabbhet så han jag ta emot henne så hon slapp en härlig hjärnskakning nu inför julen.
Nåväl jag misströstar inte, allt har en mening och livet går vidare, bilen är fixad, ny micro inköpt och TV, ja vem behöver det när det finns bordspel, det ända som är kvar är en ny shader. På tal om det, som motivlackare kan jag det mesta om alla olika fabrikat på marknanden och vad dom går för, jag vet vad som funkar bäst och kan anpassa min plånbok efter det, men tattoo maskiner…ja inte fan vet jag, det är en sabla jungel. Har en lärare som älskar att köpa nya maskiner men dom är ju hans pluss att han köper och bygger om dom så dom passar hans behov…där är verkligen inte jag just nu.  Ge mig en knippe skit airbrushar och jag lovar att jag kan bygga ihop en en vettig av dom, men det är ju inte riktigt samma sak.  Nu undrar jag finns det någon vänlig själ därute som skulle villja lära mig att få maskinerna att gå som jag vill, en som kan lära mig att sätta ihop en bra maskin, och snälla finns det någon som vill sälja mig en maskin som jag kan ha råd att köpa utan att ruinera mig nu inför julen.

Har suttit och tänkt på alla dessa hemmapulare som sitter och gissar sig till hur saker och ting fungerar, ta det här som tattoo maskinerna. Fan dom lever sitt eget liv och jag som gått som lärling i ett halvår nu  fattar mellan varven ingenting. Det är så mycket som kan strula och att få en maskin att gå bra så du kan koncentrera dig på jobbet i stället för att sitta och skruva på varenda liten skruv och snodd det är bara önskedrömmar. Nu har jag turen att ha bra lärare som hjälper mig med detta, men om så nu inte var fallet, om vi nu tittar på ”amatörererna” som sitter vid köksbordet och karvar i folk, fy fan säger jag, jag har redan sett en hel del skräck därute. Det är synd att dom släppte alla bariärer och låter vem som helst köpa maskiner, det är synd att det inte finns lagstadgad 18 års gräns, det är synd att det finns så många klåpare därute och det är synd att folk inte tänker efter först innan dom går til dessa. Jag är ny på detta, totalt färsk vilket jag förklarar för alla mina kunder, men med vägledning från mina lärare så gör vi allt för att det skall bli ett bra arbete, men jag kan ändå känna illamående över att jag vet hur bra det skulle kunna bli  men att jag är aldeles för grön ännu för att kunna göra det. sammtidigt är det en sporre, jag vet vart jag vill och jag skall dit, det handlar bara om att öva och suga in sig information från alla duktiga tatuerare som finns därute.

Då var den underbara helgen slut och man var tillbaks till vardagen och man börjar känna att det närmar sig jul. Barnen ändrar sina jul listor och dom minsta börjar bli oroliga i kroppen och dom större längtar till jullovet.

Att arbeta som lärling handlar ju helt om att man utforskar områden man inte känner till, både med sina lärare och själv och något jag blivit varse om senaste tiden är att bara för att det funkar för en tattuerare så betyder det inte att det funkar för mig och där har vi bland annat arbets ställningar och att få kunden att sitta så att man får en så bra hud som möjligt att arbeta på.  Jag har upptäckt att sidan på magen från höften och upp är ett jäkligt jobbigt ställe, har prövat många ställningar allt från liggandes med en kudde under mm. Kom fram till att man är tvungen att sätta kunden i dom mest knepiga ställningar för att få den där härliga spända huden som gör att tattueringen blir snygg och inte ser ut som skit. Sittandes och böjd åt olika vinklar är den som funkar bäst för mig i detta fall.  Min fråga är hur gör ni andra tattuerare?

längtar till fredag, förutom att jag fyller år så är fredag mycket mer då jag och frugan tar i på hotell och skall bara köra myyyys hela helgen. Inga jobb, inga ungar, inga hundar katter eller måsten….fy fan vad skönt. Det blir som en uppladning av batterierna inför jul.

Modesty

På jobbet har det varit relativt lugnt, ett par småjobb och en påbörjad Modesty blaise, på tal om det så jag har inget emot att sitta och prata med mina kunder men när kunden däremot inte kan prata utan att svänga runt med armarna då har man inget annat val än att be dom vara tysta.  Att vara social med kunder är annars ett av dom stora plussen med detta jobb, fan det finns så många sköna människor därute och jag har bara träffat en bråkdel av dom.

seeeeeee ya

Efter en otroligt händelserik helg med punktering, bilruta som fastnade halvägs nere, körandes 110 mil med plast som smattrar, badat  med ungarna och möblerat om halva hemmet så var det skönt att komma till lugnet i studion på måndags morgonen.

Stress är något man skall passa sig för specielt när man är gröngöling som jag vilket Stina bankat in i huvudet på mig.  Den första tiden var jag så stressad att hinna alla kunder plus ställde sådana krav på mig själv att jag höll på att bli tokig.  Nu har jag glidit in i ett stadium av CHILLA, ta det sakligt och låt det växa fram i den takt som behövs…och se så mycket bättre det blir då.

I dag hade jag Larsa på besök och slutförde hans tiger på armen, han är en härlig gubbe från skogen som älskar jakt och CHILLA.  Historien om Larsa är att han tyckte att när han väll nu kommit upp i ålder så då är det fan på tiden att skaffa sig lite tattueringar, kropen har ändå hängt sig på plats…..
Nåväl vi gjorde först ena armen med koifiskar och har nu även gjort klart den andra, men si di blir nog lite mera, -vill no ha hun med å, så han kommer tillbaks så småningom. Har även upptäkt att om man får in en äldre människa så behövs dom prepareras först, med hudkräm, så mitt tipps är alltid smörj det området som skall tattueras i en vecka innan det är dags, då är det som dom vore 20 år igen.

Detta är inte början, inte heller slutet eventuellt slutet på början….fast det kan vara jag som är fruktansvärt trög och långsam, eller bara tagit en jxxxkla omväg. Jag heter Roland, fyller 45 om en vecka och jag har inlett en ny bana i mitt liv…….som tattuerings lärling på Immortal Art Tattoo i Lindesberg.

Jag har gått som lärling i ett halvår nu och jag älskar detta yrke, det är ju fan att det skulle ta sådan tid att komma på detta, jag menar vet ni vilken krokig väg jag har tagit för att komma hit….
Jag drar det lite snabbt: grundskola, konstskola, kocklinje, arbete, fotoassisten, fotograf, mattläggarlärling, mattläggare, arbete, arbete, arbete, utbildning, grafisk designer, delägare Nöjestidningen XIT, producent, reklam, bilackarlärling, motivlackare och nu tattuerings lärling. Den ni….den, den den krokiga vägen har satt sina spår.

Om vi nu utgår från dagens datum, jag sitter alltså här med min blogg, eller är det en logg….loggfil över mitt liv, nä det är en blogg, och där skall jag berätta för er om min krokiga väg till att bli en tattuerare. Alltså 45 år, gift, 5 barn, knäpp hund och en galen katt, älskar konst, fiske, natur, storstadsliv och att synas (?)…..måste kolla upp det där med min hjärnskrynklare…om jag hittar någon.

Så för mig är detta en ny början och jag älskar det, nä fy fan jag mår så jäkla bra av att få hålla på med det jag gör så puss på er allihopa. Jag får göra som dom som skall tacka för sitt pris (fast jag då inte vunnit något)
:Jag vill tacka Benny på Immortal Tattoo som är min dagliga lärare,  ett stort tack till Stina på Eyescreame tattoo som är min underbara distanslärare, tack min fru och mina barn för att ni står ut med mina infall, tack……alla min kunder som tror på mig ……och nu får det vara bra för nu börjar showen