Musiktipset | Text: Johnny

En god vän till mig och Jonas här på Musiktipset har tipsat oss med härlig stoner-rock. Vi har många kvällar suttit hemma hos mig när jag bodde i Norrland, druckit öl, piggelin-drinkar och lyssnat på hårdrock. Käre Per, eller ”echojack” som han heter på Gaddad.se är en trogen slav till vår blogg och tyckte att vi hade alldeles för lite stoner-rock nu inför sommaren.

För att avvika från vårt sedvanliga sätt att skriva tips så kommer det först en historia om en kväll vi spenderade med varandra. Per ringde mig, frågade om vi skulle sitta hemma hos mig, lyssna på hårdrock och dricka piggelindrinkar (drinken innefattar ett högt glas, sprit, fruktsoda och sedan stoppar man ner en piggelin och låter den smälta, smart va?). Kvällen slutade med att fler och fler kom till festen. När vi druckit en jäkla massa drinkar och jag personligen var inne på 3-4:e ölen dessutom kommer Per ut ur köket och säger: ”Vafan, det är slut på sprit!”, jag frågar lite slött: ”Men, hur mycket hade du med dig då?”. ”För fan, 1 LITER!”. Vi tittar på varandra och inser att det är bara han och jag som druckit dessa drinkar. Ställer ifrån mig ölen. Sen blev allting svart.

Vad har Per tipsat oss om då?

Jo, första bandet är Hermano. Som till en början var ett sidoprojekt av producenten Dandy Brown. Det låter exakt som Stoner-rock skall göra. Släpigt, tokigt sköna riff och texter om synder! har redan lagt in låtar som ”Don’t call me your mama”, ”Kentucky” mfl.  i min playlist. Bandet skapade 1998, har släppt 4 plattor sedan dess, turnerat Europa. Ifall det blir fler plattor vet jag inte, men man kan ju alltid hoppas.

Nästa band är som Backdraft vi skrev om förut, Svenskar. En samling av lite ”hårdare” grabbar som lekt av sig lusten för att lira lite tung, släpig stoner-rock. Det är inga andra än Spiritual Beggars. Det är Michael Amott från Carcass, Arch Enemy som tillsammans med 2 andra skapade en trio i Halmstad. Första plattan kom ut redan 1995, efter det så har det blivit 2 till. ”On Fire” från 2002 och senaste plattan ”Demons” från 2005 som innehåller 13 spår + 8 livelåtar. Sån här musik skall avnjutas live, helt klart. Med massa smutsiga, härliga rockare och kall öl. Hittar ingen dålig låt hur än jag lyssnar genom deras verk. Allt är bara som det ska vara. Så det så!

Text: tokern

Svenska Corroded som InkZine skrev om i detta inlägg är åter igen i studion tillsammans med Patrik Frisk som också producerat förra plattan. Efter ett snack med Bjarne Elfvsgård som är basist i bandet är de sjukt taggade och har redan fått ner mycket av det nya materialet och det låter ”Sweeeeet!”. Deras första platta ”Eleven shades of black” rullar ofta i min Spotify och kommer nog göra det fram tills jag har den nya plattan i min hand.

Så fort vi på musiktipset har ett smakprov kommer vi naturligtvis att dela med oss till er läsare! tills dess kan ni hålla koll på vad som händer via deras Twitter eller Facebook-sida!

Backdraft, kan det låta mer o-svenskt? det är fan frågan. Bandet består av Jonas Åhlén på sång, Robert Johansson – gitarr, Jon Sundberg – gitarr, Mats Rydström – bas och en gammal vän till undertecknad, Niklas Mattsson på trummor.

Backdraft

Bandet är absolut inte nytt, inte heller plattan, dock så har de nyss dykt upp på Spotify med sin platta och tro mig. Det svänger! tycker det vore skam om man missar dem!
Det är smutsigt och tight! äkta, härlig jävla rock n roll när det är som bäst!

De har lirat lite överallt, ni kanske redan stött på dem utan att tänka på det. Plattan spelades in redan 2007, bestående av 11 spår. Låtar som ”Cannonball”, ”Backstabbin’ bastards”, ”Just ain’t right” och den sjukt riviga ”Lady” får en att vilja spara ut skägget, damma av skinnpajen och bara röja röv.

Så varsågod, knäpp upp en bärs och släng på skivan och njut!

The Great American Beast

Med energi som Every Time I Die och med vrål som de bästa Hardcorebanden kan The Great American Beast vara en av 2010 års mest lovande band. "Domestic Blood" är schemalagd för tidig release under 2010 och måtte den komma snabbt för låtarna på deras myspace är grymma! Ett monsterband helt enkelt och jag kan knappt vänta på att bli fångad av the beast!

Every Time I Die - New Junk Aesthetic

Vi kickar igång bloggen med 2009 års bästa skiva! New Junk Aesthetic av Every Time I Die. Att Rock Sound tidningen bara rankade skivan på plats nr 29 är enligt mig ett mysterium.

Skivan innehåller 37,5 minuter njutning. Bandet har tagit sitt sound ännu ett steg och närmar sig Global Domination…   Nåja, kanske inte något som alla kids kommer lyssna på men i mina öron är detta underbart. Every Time I Die låter hårdare än någonsin, soundet på skivan är superb. De har vid varje skivsläpp höjt sig ett steg och nu är de i topp i sin genre.

Musiken har ett sting, den rycker tag i dig från första låten och vill aldrig släppa taget. Sångaren Keith Buckley har utvecklat sin sång och skriver och skriker texter numera med högsta klass. Texterna är precis sådär cyniska och ironiska de ska vara från detta band.

Att hitta en favoritlåt är svårt men Wanderlust är riktigt bra med sina sköna refräng och nästan kommersiella sound. Who Invited The Russian Soldier? för sitt sköna gitarrspel och text. Även The Marvelous Slut för sin sköna hårda stil. Att slänga upp ett betyg på denna skiva skulle inte ge den rättvisa. Full pott och mer!

För er tatueringsfrälsta kan jag rekommendera deras myspace. Kika på deras bilder där de samlat fans alla tatueringar.