Revocation är ett band som jag av en händelse ramlade över en lördag natt, med en hel del alkohol i blodet. Dagen efter så hade jag ett vagt minne av att jag lyssnat på något ohyggligt köttigt och vackert. Det kändes som att Dimebag Darrel från Pantera återuppstått, börjat lira i ett band tillsammans med människor från Slayer och Immortal. Kunde det här vara sant?

Det handlar Dave Davidson och hans band Revocation. Denna triad av sjukligt duktiga musiker är inne på sin andra platta. Det låter som den gamla skolan, fast mycket mer tekniskt och inslag av fräschare metal. Jag ger er 2 videos att höra själv, sedan blir det fan att dyka lite djupare för att lyssna vidare på dessa individer.

PS. Detta skall spelas HÖGT! DS.

Musiktipset | Text: Mathias | Gäst: Joakim Lindström

Joakim Lindström

Behold Fuckers!!

Idag har vi på musiktipset låtit skapa en ny kategori vid namn ”Gästskribent”.
Vi kommer titt som tätt låta artister gästskriva för oss och ge sina musiktips till er!

Först ut är zombievokalisten Joakim Lindström från Stockholms dödskvintett Mr Death:

”Det poppar upp en hel del band som spelar den gamla skolans döds nu för tiden. Av varierad kvalité bör tilläggas. Ett band som dock gör det med bravur är Vanhelgd!

Ett riktigt bra band från Mjölby som ingen bör missa.
De lyckas på ett utomordentligt sätt att kombinera döds med en släng av punk och en skopa black på sina ställen. Alltihop med glimten i ögat och på rätt ställe! Det luktar död och förruttnelse lång väg om skivan Cult of Lazarus. På ett bra sätt.

Vanhelgds musik tar mig tillbaka till en tid då en schysst back patch och ett sexpack var viktigare än om det skulle bli en morgondag eller inte.

Här är låten Necropolis, en av min absoluta favorit på skivan:

På Youtube finns även fler klipp. De finns givetvis på MySpace också: http://www.myspace.com/vanhelgd”

Musiktipset | Text: Mathias

Black. Death. Gdańsk. Polen. Demon. Jag ger er Behemoth.

En varmt sommardag 1977 låg det en ensam kvinna på en hård bädd, lakanen var blodfyllda och hon skrek av smärta.
Kort därpå öppnade Adam ‘Nergal’ Michał Darski ögonen och möttes av världens ljus.
1991 vändes ljuset till mörker, micken placerades i munhöjd, gitarren framför kroppen och helvetet själv uppenbarade sig i form av en ny frontman på scenen.

Med nio studioalbum bakom sig och med en mix av brutala skapelser så som ”Slaves Shall Serve” ”Demigod” samt ”Daimonos” vågar jag inte ge dem någon form av negativ kritik då jag tror jag far illa.

Det var länge sedan jag såg en video där jag inte hittar ord för att beskriva den…
Ge gärna feedback.