Musiktipset | Text: Jonas

Lagomt innan Idol börjar på nytt har jag för er skrivit ner lite tankar om tidigare vinnaren Erik Grönwalls skiva;  Somewhere Between A Rock & A Hard Place.

Jag ska erkänna, jag tittade på Idol. Jag tyckte att vissa sjöng bra. I slutändan så höll det inte utan det blev platt, trist och dåligt. Produktionen kändes dålig, deltagarna kändes dåliga och Jidhe har jag varit less på i flera år!

Erik har iaf släppt en egen skiva, en massproducerad skiva. Tråkiga melodier, ingen inbjudande musik. Fokus ligger på sången som tyvärr inte levererar. Jag är ledsen Erik men du är inte mellan rock och ett hårt ställe. Du är mellan pop och poop. Jag tror jag stänger av nu. Dina låtar är sådana där jobbig radiodängor som lätt sätter sig på huvudet, tyvärr inte för att det är bra. Jag startar gärna  "Rosa Helikopter" så jag slipper nynna på dina låtar.

En nackdel med idol är att det är massproducerat, opersonligt, framtvingat direkt efter vinsten, att det har gått alldeles för snabbt. Detta kanske är skrivet helt av Erik själv men nu orkar jag inte bry mig för han har fortfarande idolstämpeln i pannan. En sak de ändrat för i år är att vinnaren får göra 2 skivor. Men fråga är ju, kan en sommar av knappt besökta konserter ge Erik mer glöd i stegen?

Jag tänker inte slänga in några snabblänkar här för jag vill inte uppmuntra er att lyssna på detta sömnpiller. Sök själv om du är intresserad för nu slutar jag skriva!

Musiktipset | Text: Johnny

Jepp, nu är den här. Vi har tipsat om en uppsjö med artister och band nu under en lång tid. Nu har musiktipset samlat alla dessa tips i en makalöst stor playlist som vi kommer att fylla på eftersom hela tiden, samt släppa en favoritplaylist för er lyssnare titt som tätt. Med det senaste, bästa, självklart överlägsna tips vi kräker ur oss på denna blogg.

Mycket nöje! Klicka på den bisarrt stora loggan för att hooka upp dig själv med listan!

 Musiktipset | Text: Jonas

Killarna och flickorna i Tokio Hotel tog grand slam på gårdagens Rockbjörnen. Här är alla vinnaran i Rockbjörnen Live 2010.

Årets kvinnliga liveartist: ROBYN

Årets manliga liveartist: LARS WINNERBÄCK

Årets livegrupp: KENT

Årets konsert: TOKIO HOTEL

Årets festival: PEACE & LOVE

Årets svenska låt: FRÅN OCH MED DU – OSKAR LINNROS

Årets utländska låt: WORLD BEHIND MY WALL – TOKIO HOTEL

Årets genombrott: OSKAR LINNROS

Musiktipset | Text: Jonas

Grym låt och cool video är alltid saker som uppskattas. Här har ni Midgar, ett brittiskt band som nyligen släppt ny skiva. Låten heter Lead Your Children To The Sky och gästspel är i form av James Franco! Ni vet han från Spindelmannen!

Nej, nu ljuger jag men lik är han fan i mig. Killen heter egentligen Steve Sitkowski och håller vanligtvis till i Outcry Collective.

Musiktipset | Text: Jonas

Jag, Johnny och Tomas tackar Blowsight för gästfriheten i helgen som varit. Vi hoppas att du gillade tatueringen Seb och om ni någonsin befinner er i Norrland kan ni räkna med att vi bjuder tillbaka på öl! Vi vill så klart även att ni läsare kollar upp bandet, och det nu! Läs mer på inkzine.se där Johnny har knappat ihop en fin intervju med bandet eller klicka på snabblänkarna här nedanför!

Foto: Musiktipset

Musiktipset | Text: Mathias

På 1500-talet flydde Gustav Vasa till Dalarna. De gjorde han rätt i, den skäggiga gubben.
2005 flydde Mathias Karlsson till Stockholm från Dalarna, utan skägg, men även här rätt beslut fast på andra grunder. Detta påverkade det vackraste landskapet i Sverige väldigt negativt då både kultur och näringsliv fick en rejäl smäll och hamnade i obalans.
Alla grinade, Gunde Svan vallade fel, bröt av en skidstav i ren frustration och när det var dags att åka en sväng med bilen hittade han endast sex nycklar. Panik!

Samma år skapades något som senare visade sig vara brutalt nog att återställa hela skiten. En ganska enkel lösning. Det räckte med att Alex Högbom ställde sig bakom micken och öppnade käften. Detta gjordes självklart tillsammans med Johan Haglund och Johan Kvastegård på gitarr, Tommy Haglund på bas och Jimmy Holmgren på trummor.
Tre av dessa herrar hade tidigare stått på scenen tillsammans med det lokala demobandet Metaphor, men valde att gå ytterligare några steg in i mörkret, skifta medlemmar och samtidigt passa på att byta namn till Spasmodic.

Nu, året 2010, gick dessa dalmasar in i studion och skapade en tredje demo, Mondo Illustrated. Något nämnvärt här är att Masse Broberg, även kallad ”Emperor Magus Caligula” från Dark Funeral bidrog med både text och en del sång.
Under denna inspelning gjordes en deal med skivbolaget Emrinc baserad på en av Spasmodics tidigare demos Carv Perfection. Resultatet blev en EP med melodisk döds gånger fyra som vi alla köper på releasedagen den 16 september.

Tracklist:
1. Cutting Room
2. Snip Snip Sweetheart
3. Carve Perfection
4. Self Starvation

Låten Carve Perfection kan vi redan nu lyssna på genom bandets hemsida. Samtidigt blir jag lite frustrerad då jag inte kan ge er Cutting Room, vilket tillsammans med denna fredag hade resulterat i att du skulle vara full innan kl 12.

Ni som bor i Stockholm bör ta er till Harry B James den 31:a oktober, träffa mig och se Spasmodic live.

Om det vore juletider hade jag även länkat in den här:

Musiktipset| Text: Isabelle

Med tanke på att mina tillhörande headphones till podden efter ett tag slits ut och de blir helt omöjliga att använda, passar jag även på att köpa ny ipod i samma veva, en svart shuffle är på ingång.. Har då en ipod för varje tillfälle, running, walking och en itouch för vardagligt bruk.. Hur social låter jag egentligen på en skala ?

Ligger med tanke på mitt musikmissbruk inte bara inne med ett par sketna små hörsnäckor från Apple.. Märket WESC, gör även riktigt schyssta headphones som jag varmt kan rekommendera!

Musiktipset | Text: Jonas

Galet bra intervju med sångaren samt gitarristen (??) i The Ghost Of A Thousand. Tom ger er bland annat drinrecept för Lazy Sangria och berättar om när han pissade på Ill Ninos turnebuss.

Musiktipset | Text: Jonas

TRJAs EP The Hell or High Water släpptes här i dagarna och är bandets egenproducerade skiva. Kanske är det en försmak för nya albumet som kommer nästa år eller så är det deras sätt att få vara ”in the spotlight” för vad jag hört så är bandet lite av divor. Sångaren har t ex en livvakt med sig på turne. De har hoppat av Warped Tour för att de tyckte de var för stora. De har på denna skiva en låt som heter Don’t Hate med textbit som ”I don’t sing enough for you – I don’t scream enough for you – I’m not anything – That’s the way it goes when you’re on top”. Det är som att bandet vill få sig ovänner.

The Red Jumpsuit Apparatus

Om vi bortser från småsaker och fokuserar på deras EP så är det som tidigare stabil alternativrock. Bandet kör fortfarande på den rock som gjort de så populära. Nytt denna gång är skrik och vrål som faktiskt fungerar när de väl infinner sig. Jag har annars svårt att ha en åsikt. Det är inte speciellt dåligt. Jag tycker sången funkar, de har skapat hyfsade melodier och låtar men det är något som saknas. Sången känns ibland blek, riffen sitter inte alltid som de ska och skivan känns tyst på nått sätt. Hade vi haft betyg på denna blog hade jag gett den två bänkar av fem möjliga.

Det här är The Red Jumpsuit Apparatus :

The Red Jumpsuit Apparatus började som ett lokalt band i Middleburg, Florida, sydväst om Jacksonville, enligt bandets officiella webbplats. Namnet, ”The Red Jumpsuit Apparatus”, valdes fram genom att placera slumpmässigt valda ord på en vägg och sen sätta ögonbindel på en medlem som fick välja ett par ord. Några andra namn de plockades ihop var ”Umbrella Ninjas” och ”Evil Slamina” (’Live Animals’ stavat baklänges). Bandet startades inofficiellt av Ronnie Winter och Duke Kitchens år 2001 efter att de hade spelat Blink-182-covers för en musikkurs. Officiellt bildades inte bandet förrän 2003.

Källa: Wikipedia

Musiktipset | Text: Mathias

Öppna mixern, kasta i en blandning av Cult Of Luna och Isis, tillsätt en del Paradise Lost och tryck på start. Vi har nu gjort en blandning som är i närheten av Ghost Brigade.

Med endast två plattor under bältet vågar jag nog påstå att denna finska kvintett fortfarande letar efter sitt sound. Däremot tror jag inte de behöver leta speciellt länge då de precis gigat flitigt på festivaler som Wacken Open Air, Party San Open Air, Graspop samt Hellfest. Detta plus några flaskor Koskenkorva måste ha gett dem en riktig spark i ryggen och känslan kommer vi definitivt känna av i kommande material.

Bandets senaste platta ”Isolation Songs” visar att de kan, och att de vill.
Vocalisten Manne Ikonen bjuder på en grym mix av skönsång och melodiska dödsvrål. Detta tillsammans med gudomliga gitarrslingor och nedstämda monsterriff dundrar jag näven i bordet och börjar dansa. Jag dansar inte vackert, men året är 2010, och då kallas alla former av rörelser för dans.

Jag har nedan valt att bädda in ”Into The Black Light” för jag vet att detta är vägen in till ditt svarta hårda hjärta. När denna dunkande sten slutar slå snabbt bör du även kolla upp ”22:22 Nihil” ”Lost In A Loop” samt ”My Heart Is A Tomb”.

Bra shit!